ljubljana - bled - venedig

4 tåg och 2 bussar från Budapest så var vi framme i Slovenien och Ljubljana.
Fin stad med sur lemonad och lite för mycket moderna byggnader för att utsikten skulle klå de tidigare.
Men ändå fint att sitta och titta på från soliga murar.
Souvenirtillverkning.
Detta är inte Paris pt.2.
Här köpte Anna den blå glassen som hon inte kunde sluta tjöta om efteråt.
På tåget igen och vidare till nästa destination: Bled.Vi hoppade av bussen för tidigt, men vad gör det när en får vandra i detta vackra?
För alltså om det finns en vacker plats på jorden så måste det vara Bled.
Vi vandrade runt sjön och sedan upp till slottet i solskenet på vad de sa var "årets vackraste dag". 5 minuter senare var detta en väldigt oläglig plats då blixtrarna slog ner och regnet öste som aldrig förr.
Tur att vi bodde nära och bara behövde springa 50 meter innan vi var i säkerhet. Men oh my alltså.
Och så vidare igen. Helt ok med ersättningsbuss sen då utsikten ba ↑
Vi landade på en båt i Venedigs kanal. Eller ja, Madde fastade i kön och fick ta nästa. Haha. Kul.
Å ja. Venedig. Mysigt, fint osv, men det kändes mest ba meeh, turister, trångt, instängt, likadant överallt.
Men dagen efter var det 11:e september och det var ju fett pga min födelsedag!!!!!!!!!!!! Jag fick vara Birthday Spice och köpte 2 glassar för att fira.
Vi köpte pizzaslicear till lunch. Smakade ingenting :/
På kvällen ville vi fira och efter en dyr pastamiddag som inte heller smakade så mycket (ser en röd tråd med min förskylning här) begav vi oss ut för att leta något kul ställe att hänga på. Här spelades det opera och det var ju trevligt men inte det optimala kanske.
Ne, vi hittade inget roligt ställe, så vi drack öl på vårt 2-våningshotellrum istället. Hahah, bäst kväll!
Dagen efter skulle vi också försöka spendera på något sätt. Men vi var trötta på turister och cellskräck på gatorna så vi gick på musem och sen satt vi på hotellet och fördrev tiden med kanal 3 play-appen.
Så var det kiss och goodbye till mina älskade resekamrater då min sjuka tog kål på mig och jag bestämde mig för att åka hem. Det är tufft att vara ständigt sjuk och ändå vilja göra saker, det går inte hur länge som helst. Slutade iallafall på topp efter 3 fantastiska veckor och feberfrossade mig resan hem innan jag fick bäddas ner i min egna säng och glädjas lite ändå över att jag faktiskt åkte hem. Blabla blabla ~klychiga ord om att borta bra men hemma bäst~. The end.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0