Det blåser som aldrig förr. Och jag vill inte. Lovet är slut och skolan är jobbig. Jag vill åka longboard och springa barbent. Jag vill cykla till nya fina platser vid sjön. Jag vill sitta och spela gitarr och sjunga låtar som påminner om förut.

Det känns bara så väldigt trist att läsa svenska grammatik när jag vet att det finns så mycket annat där ute. Det kliar och sticker i kroppen när jag tänker på hur mycket jag längtar till allt detdär som inte finns nu. Oj.

Oj. Om inte mina vänner skulle vara i närheten och få mig på andra tankar. Då skulle jag gå under. Måste sluta klaga. Men jag önskar bara så himla mycket att de går snabbt nu. De sista 94 dagarna innan sommarlovet.