en öl, en resa, en spelning och en öl till

I lördags begav sig jag och Josefine ut på en kvällstur med bilen som ledde till ett stopp på Solo, event på Loftet och en födelsedag på Pause. Någon dag senare lyssnade vi på när Lars Ohly ratade sänkt studiestöd och skeva våldtäktsåsikter - Amen.
Förutom att plugga, träna och repa så är det typ detta jag gör. Är på Tings. Äter bagels. 
Hihohohihihhoho!!!!!! Har ju bokat en resa också. Trött på skolan och kylan. Så den 27 april flyr vi landet. Snabbspolning? En kväll bestämde jag mig för att gå igenom lite kurskataloger och riva ut allt som jag inte vill plugga. Det blev inte så mycket kvar. Skönt, tänker jag. En ska ju leva först å främst.
Musik Direkt börjar närma sig, å hur går det? Mja..Johan har brytit tummen och reptillfällena är få. Men vi är taggade, och igår var vi på ÖP för att bevisa det. Eller ja, vi körde en White Stripes-cover och tog en säkert fånig bild. Men kul. 2 veckor. Köp biljetter!
Å tänka sig. 98 dagar kvar tills friheten är här. Igår firade vi, och ja, he va sköjjjj!!

100 dagar

100 (99) dagar kvar till studenten!!!!!!
Inväntar Moa för hamburgare och för-före.
Ikväll ska vi dricka öl och vråla.
P.S är mer taggad än jag ser ut.
TACOHEJ!!

men då slänger vi bort våra liv

nineteen67:

roger-taylors-sparkly-converse:

lennonordie:

lifeandthebeatles:

Imagine this being your bedroom door

OH, GOD

anD THE WAY RINGO WALKS IN I CAN’T OMGHF

yes please
 
http:/lyssna här

en lördag i köket

Äta frukost. Tranbärsbröd med avokado, tomat, ruccola och soya. Ah, livet!
Plugga mot belöning. Aaaaeee....inte lika mycket livet.
Tröttna på generaliserade integraler och lägga märkliga stämmor på GarageBand istället.
Äta tacosrester och titta på Sex and the City.
 
Pause för akut livskris och "herregudvadskajaggöramedlivet!?!"
 
Återvända ner till mina fantastiska föräldrar för att laga mat och dricka rödvin. 
Det blir kroketter med västerbottenost, fylld fläskfilé och smörstekt sparris. MMmMmmmmmmmmm
Och så lite efterrätt på det. Choklad, salt, hallon. Bättre kombination?

v.8

Inleder denna helg med att påminnas som slutet på den förra. Wook till frukost hos Anna&Sara efter party, och före kalas. För sen for vi ju till Martina för att ha barnkalas. Godishalsband alltså. Det är grejen.
En måndagsfika på Tings med ♥♥. Och lappar jag skapat till Lyans kärlekstavla. 
Det är billigt godis på ica. Så igår köpte jag och Moa med oss en jäkla massa innan vi begav oss hem till Ebba för att kolla på resor. Vi är trötta på det kalla plugglivet och planerar flykt från landet. 
Har ätit pizza och pratat vettiga saker med SSU och tagit kort på mig själv när jag sett svår ut. 
Fredag = labb. Hoppades på vår när jag vaknade och skulle gå ut för att hämta tidningen imorse (OBS i foppatofflor OBS). Hade fel. Snöstorm. Nåväl. Nu är helgen här igen och det är ju himelens skönt. Ska äta god mat och träffa bra personer. Vad mer kan en begära liksom?

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Förra veckan så fyllde Erika år, så i lördags tryckte vi ihop oss ett gäng med superfolk i hennes kvarterslokal för att vara fulla, jävliga och lyckliga tillsammans. Det såg ut lite såhär:
Frida var redo med kameran. Så de flesta bilderna är från henne. Tacotack!!

på kalas

Här i veckan tog Martina det stora klivet och lämnade tonåren bakom sig. 20 år alltså. Tänka sig. Men trots det så behöver en ju inte sluta vara barn. Nej, aldrig. Så idag bjöds det på riktigt firande á la barnkalas. Dog nostalgidöden x 1000 med varmkorv, Markoolio och godishalsband.Fantastiskt påhitt!
Kolla bara:

lyssna på: Markus Krunegård – Du stör dig hårt på mig

Goda saker jag ätit på sista tiden: 
1. frukost med ba allt som är gott.
2. cheescake i Lyan som jag och Moa lovat oss själva under hela (förra) året.
Våra studentmössor har kommit, och det är ju jättemärkligt. Frihetskänsla v.s ångestkänsla. Mer sådana känslor inför gymnasiearbetet. Men jag och Moa är duktiga nu och labbar på som aldrig förr. Hejja oss typ.
Igår var det el día de alla hjärtan. Då vill man ju vara med folk man tycker om (eller ja, det vill man väl alltid), så vi var några sådana som åt massa god mat och dylikt hemma hos Arvidssons. 
Jag och Moa har nästan aldrig normala samtal kan man tänka sig. I veckan kom vi på att det vore kul att pimpa bilen. Så det gjorde vi. Rosor, mys, klyshig kärleks-spellista och geléhjärtan bjöds det på i vår fantastiska kärlekstaxi. Så beökte vi folk vi tycker om, och det är väl kärlek om inte annat.
Idag klev vi upp tidigt, men missade ändå morgonkaffet. Jag och Sara fick rusa lite till bussen, som idag tog oss till Pingst. Vi överraskades av 50% på alla kläder, och det är ju alltid kul.
Annars: Ni hittar mig mest på Tings där jag överkonsumerar avokado & philadelphia-bagels eller lyssnar på livemusik. Har lätt prestationsångest inför 14 mars. Då spelar vi på musik direkt (kom och kolla!).
Nu: snart repa, och ikväll ska jag parta med/för en nybliven 19-åring. Skojjjjj!!

en vecka med oss

Ja, nu har vi spenderat 2 veckor tillsammans, men det känns som nästan ett helt liv. Som det brukar göra när man kommer någon så nära inpå. Nu har det vanliga, tråkiga skollivet kommit åter, och det går fint hand i hand med en lätt påsmygande ångest. Ångest över att saker faktiskt tar slut, och att livet knackar en på axeln oba "Hallåååå, vad ska du göra???". Nåväl. Filmade ju en del under veckan här. Så titta, om ni vill, och kanske skratta lite åt engelsmän med dålig balans.

england var här (är här 2.0)

Imorse vaknade jag och tänkte att: idag ska jag bjuda på en riktig jäkla redig frukost. Men nej. Så blev det ju inte, eftersom jag inte längre har någon att bjuda. Engelsmännen har lämnat oss. Både skönt och tråkigt. Växlar liksom ständigt mellan vad jag tycker egentligen. Mycket skönt, men ja, också mycket sorgligt. Här är iallafall del 2 av lite bilder jag tryckt av under veckan.
Onsdag var en heldag i Vemdalen. Där drack vi mest varm choklad mellan åken, tog tupplurar på en bänk och försökte såklart lite att lära människorna hur man svänger och plogar. På slutet lurade jag och Moa med oss ett gäng upp en extra lift. Resultat: ↑
På kvällen tog vi med oss ett gäng av den äldre skaran i hopp om att kunna ramla in på något sorts diskotek. Det visade sig att vår stad inte är så upp för minilördag, men vad gör väl det när Jazzköket alltid finns där till ens räddning? Lite lokalbryggd öl och fint sällskap, så vart den kvällen himla trevlig trots allt.
Mer saker engelsmän är dåliga på: skridskor.
Sen var det dags för vad vi hade taggat mycket och länge till: landskampen i fotboll. Jag var/är fortfarande sjuk och mycket frustrerad över att inte kunna vara med och kämpa. Fick agera coach istället, och peppade laget till en mycket bra och imponerande prestation, trots förlust med 4-2. Nåväl. De är ju trots allt till stor del idrottselever vi snackar om.
Sen avslutade vi det hela med att bunkra upp Lyan med 700 olika sorters hembakat. Awards delades ut till bästa vurpan, sämsta skidåkaren osv, och magar fylldes med socker och pepp inför kvällens galej.
Jo för tidigare under dagen hade jag och Dalia farit runt runt i stan för att göra iordning och rigga i Frösö sportstuga, där vi senare mot kvällen samlades för att dela drinkar, dansa på stolar, ha snöbollskrig och sjunga allsång till Dancing Queen. Rymma lite från livet och sedan komma tillbaka. Någon visade grekiska partytrick, en annan tog 3 snusar på samma gång och en tredje, fjärde, femte kanske fann lyckan på annat vis. Vi var nöjda över att komma ifrån våra "hålla ankungarna i handen-beteenden" för ett tag, men sen kom de ikapp igen. Hade fasligt kul iallafall, och det får summera det stora hela.
På lördag fick vi (få, hurtiga) svenskar som inte lämnat stan, resa oss ur sängen och fara tillbaka för att städa. Ingen fara då det mest bara var skönt att dra en dans med skurborsten och prata bara svenska. Känslan av att det skulle bli skönt att snart få lämna engelsmännen började krypa sig på, samtidigt som vi såklart har haft det så himla, himla kul tillsammans.
Efteråt for vi på lite sightseen och avslutade med lite hockey - live. 
Till den sista middagen drog vi igång muurikkan och gjorde älgwraps. Öh. Dog vad gott det var.
Så hängde vi några sista timmar tillsammans innan dat var dags att lämna av alla igen. Denna jättebra gruppbild blev tagen, och det kanske var just så det såg ut. Det är aldrig kul att säga hejdå liksom. Sen drog en ångestström över oss/mig och vi stod kvar ett gäng på parkeringen och kramades över att avsluta kapitel i livet. Som studenten härnäst. Herregud asså. Ofta den är på gång?

england är här 1.0

I söndagskväll hoppade vi in i våra bilar (alldeles för mentalt oförberedda), for till skolan, och väntade tillsammans på ett stycke buss med engelsmän. Efter ett glasstopp på MAX för att lugna nerverna så skildes vi åt på varsinna håll för att presentera, visa runt och bädda ner dem i sina nya, tillfälliga hem. Våra.
Måndag började med perfekt solsken i skidspåret. En annan som knappt har röst eller hälsa fick gå bredvid i spåret och skratta åt hur otroligt dåliga de är på att staka sig fram.
Ja, hela tiden såg det mest ut såhär. Himla kul tycker jag. //Skadeglad.
Det började lida mot kväll och vi tog oss an stan (lekparken) för en stund. 
"En semla måste vi ha!!" utbrast en semmeltokig jänta (jag), och vi kilade in på Wedemarks.
Senare på kvällen hade vi reserverat 50 platser på Via Grande och fick äntligen trycka i oss lite efterlängtad himla mat.
Ny dag med lång lunch. Så efter deras första lektioner tog vi med oss ett gäng på lite turistmål.
Vi var såklart snabba in i borgen i Badhusparken.
Fina. Särskilt Egil.
Så vart det kväller, och vi ställde till med en massamassa tacos hemma en mi casa. Fick högsta poäng av alla fina besökare, och nu känns det lite mer härligt och kul att de är här. Jo, det gör det.
Imorgon ska vi upp tidigt tidigt för att bussa ner till Vemdalen. Hoppas på mer fall och mer skadeglädje. Sån är jag.

en helg, än en gång

I vanlig ordning firar vi helgen med att i stress försöka pussla ihop kvällsplanerna (som ändå oftast alltid slutar mer likt ett memory utan matchande bilder. Typ...), ta en jogg till bussen och hamna på märklig förfest innan ännu märkligare besök på krog1. Ja, det är livet. Och det är helt fantastiskt.
Nu: ikke mentalt förberedd än. Men in i bilen och plocka upp 2 stycke engelsmän att ta hand om till veckan.
Men först: En titt då.
Min förskräckligt tjusiga och halvfranska vän Ebba. Working that lipstick.
Ja. Hur ska man ta sig an detta? (denna kärlek till badkar alltså<3)
Roligaste ögonblicket - Martina tappar telefonen i toan!!!!!!!!! 
Oklart vad som föregår. Dags att lämna platsen hur som helst. 
Lämna plats = lämna avtryck. Vi hittar någon ful mössa och jag tappar rösten för 2:a gången denna helg.
Livet är som en Krunegåd-klyscha när vi timmar, timmar senare bilar i natten, kollar på utsikter och lämnar kommunen för ett tag.
Neonljus
Tänkte dör jag nu så kommer det iallafall se snyggt ut.

RSS 2.0